Något gammalt
Fyller tomrummet med en gammal text:
19 MAJ 2007
Det regnar så mycket att regnet står som en dimridå mellan fönstret och gräsmattan som betraktas från insidan av glaset. Betraktaren slevar mekaniskt in kall havregrynsgröt i munnen medan fiskmåsarna oberörda av regnet spatserar omkring på trädgården. Att de befinner sig här ter sig som en omöjlighet. Vattnet (som inte är regn) är långt bort. Då och då stannar fåglarna upp och pickar varandra i nacken. Pelargonerna i fönstret slokar med sina sidenblanka kronblad. Betraktaren betraktar den jämngrå himlen, sedan pelargonerna, sedan fiskmåsarna, sedan himlen igen. I den lilla rörelse som krävs för att vända blicken från fiskmåsarna som står med fötterna i vattenpölarna, till himlen, går nackkotorna i lås.

1 Comments:
Det är en fin text. Och dessutom en påminnelse om att nu lika gärna kunde ha varit maj. Regn, måsar och slokande pelargoner är tyvärr även januari.
Skicka en kommentar
<< Home